Du är här

Forskning & utveckling

Utveckling av Sävikmodellen

Sävik samverkar sedan 2014-01-01 med beroendeforskare/docent/med dr Anders Tengström, Karolinska Institutet (KI), Institutionen för klinisk neurovetenskap. Anders leder utvecklingsarbetet med Säviks nuvarande behandlingsmodell. Tanken är att Sävik ska integrera den senaste beroendeforskningen i den löpande verksamheten. En utgångspunkt är att göra Sävik självutvärderande med normerade skattningar på grupp- som individnivå.

Klientutvärdering (KuF) 

Vi genomför regelbundna normerade skattningar under behandlingens gång. Inför utskrivningen får klienten fylla i ett utvärderingsformulär, KuF. Utvärderingsformuläret utvärderas regelbundet på årsbasis.

Löpande utvärdering av vårdresultat

Vid behandlingshemmet Sävik tillämpas ett strukturerat uppföljningssystem för att utvärdera resultaten av behandlingen. Uppföljningen sker flera led. Första uppföljningen avser att identifiera klientens symtombild genom olika former av självskattningar som sker under de första behandlingsveckorna. Den andra uppföljningen syftar till att regelbundet mäta relevanta problemområden och analysera eventuella förändringar under perioden. Uppföljningen sker vid ett tillfälle per månad. Det tredje momentet i uppföljningen sker vid utskrivning från Sävik. Samtliga resultat och förändringar i behandlingen rapporteras genom skriftliga månadsrapporter till uppdragsgivaren. Mer specifikt ingår följande instrument för mätning av vårdresultat.

I samband med inskrivning:

AUDIT (Alcohol Use Disorder Identification Test)

AUDIT är en normerad (statistisk jämförelse med befolkningen i övrigt) självskattning som mäter alkoholkonsumtion och problem relaterat till detta.

DUDIT (Drug Use Disorders Identification Test)

DUDIT är en normerad (statistisk jämförelse med befolkningen i övrigt) självskattning som mäter drogkonsumtion och problem relaterat till detta.

SCL-90 (Symptom Checklist)

SCL-90 är en normerad självskattning som avser att mäta hur en person själv tycker sig ha mått psykiskt och fysiskt under den senaste veckan. Skalan används bland annat vid screening, inför behandlingsplanering, för utvärdering vid behandling och vid forskning.

IDS-100

IDS-100 är ett självskattningsinstrument som har översatts och bearbetats för svenska förhållanden av professor Sten Rönnberg. IDS-100 används för att identifiera situationer som stimulerar till konsumtion av alkohol/droger. Det ger omfattande information om återfallsrisksituationer.

HAD Hospital Anxiety and Depression scale

HAD betyder Hospital Anxiety and Depression scale och är ett självskattningsformulär som ger ett mått på patientens sinnesstämning. Instrumentet värderar ångest och depression samtidigt och ger separata poäng för varje område.

Outcome Questionnaire 45 (OQ-45)

Instrumentet mäter patientens psykiska funktionsnivå och patientens progress i behandling. Måttet är indelat i tre subskalor som mäter psykiska symptom, interpersonella problem och social funktion. Används vid månadsuppföljning.

I samband vid utskrivning från Sävik görs följande mätningar:

Instrument

Beskrivning

Outcome Questionnaire 45 (OQ-45)

Instrumentet mäter patientens psykiska funktionsnivå och patientens progress i behandling. Måttet är indelat i tre subskalor som mäter psykiska symptom, interpersonella problem och social funktion. Används ofta i uppföljning.

SCL-90 (Symptom Checklist)

SCL-90 är en normerad självskattning som avser att mäta hur en person själv tycker sig ha mått psykiskt och fysiskt under den senaste veckan. Skalan används bland annat vid screening, inför behandlingsplanering, för utvärdering vid behandling och vid forskning.

 

Övrigt:

Efter genomförd platsförfrågan samt djupintervju görs bedömning om placering på Sävik är genomförbar. Utgångspunkten är att matcha behandlingsinnehållet på Sävik med personens individuella behov. När klienten är inskriven arbetar vi tillsammans fram en genomförandeplan som baseras på uppdragsgivarens vårdplan. När genomförandeplanen är fastställd dvs efter c:a en månads placering, så delges den till klienten, som får skriva under den innan den skickas vidare till remittent.